1600-talsparodier.

(2). GOTTLIEB, ERNESTUS. Wällustens twenne blås-bälgor, neml. den höga fontangen okk de blåtta brösten, genom hwilka de alamodiske kiätt- och flättia älskande qwinnor, uti sina egna okk månge dåraktige manspersoners hierta, först uptända en oloflig kiärleks okk elskogs gnista, åkk sedermera sen så upblåsa, att hon uti en outsäjelig ängslans-låga utbrister okk stadnar. Allom, men synnerlig det med dygd okk ähra bekrönte qwinnokiönet, til en wälment efterrättelse och warning beskrefne okk til trycket befordrade... (Övers. o. utg. av Nic. Bergius). (Sal. N. Wankijfs tr.) 1690. . Se text.